Vita Bandets Internationella Bönedag Söndag 22.9.2019

TILL KYRKOHERDEN

Det här brevet innehåller information om Vita Bandets bönedag 22.9.2019 och kampanjen Nykter – Solklart!.

Förbundet Vita Bandet i Finland, grundat 1905, är en riksomfattande kristen kvinnoförening som arbetar med att förebygga alkohol- och drogproblem. Syftet med vårt arbete är att hjälpa både enskilda personer och familjer att finna en sund och balanserad livsstil och att på samhällsnivå inspirera allmänheten till aktivt arbete för en alkohol- och drogfri tillvaro. Arbetet riktar sig till hela befolkningen, både kvinnor och män.

Vita Bandets tema för 2019 är ”Ansvar för människan och skapelsen i hemlandet och internationellt”.

Vita Bandets internationella bönedag firas varje år den söndag i september som ligger före 28.9, rörelsens grundares Frances Elizabeth Willards födelsedag. Årets datum för bönedagen är således 22.9.2019. Liksom tidigare år vill vi be er om förbön och kollekt för Vita Bandets arbete i Finland.

Förbundet Vita Bandet i Finland deltar i kampanjen Nykter – Solklart!, som riktar sig till ungdomar i hela landet. Vita Bandet har i uppdrag att skicka ut kampanjmaterialet till alla församlingar inom Evangelisk-lutherska kyrkan. Vi ber er ge det bifogade materialet till dem som ansvarar för ungdomsarbetet och konfirmandarbetet och ställa fram det på ett synligt ställe.

Vita Bandet fortsätter sitt arbete för nykterhet och frivilligt ansvarstagande i samhället. Vi vill vara med om att bygga ett samhälle där alla bryr sig om varandra och sträcker ut en hjälpande hand där det behövs. Vår verksamhet hjälper människor att varje dag göra val som bidrar till ökat välmående inom tillvarons olika områden. Vita Bandet är ett tryggt ställe att söka hjälp och samtalsstöd på för dem som lider av beroendeproblematik och psykisk ohälsa.

Vita Bandet strävar efter att sänka tröskeln för alla hjälpsökande oberoende av aktuell situation och bakgrund. Vi förstår att människor längtar efter ett socialt sammanhang, närhet och ett skyddsnätverk när livet känns svårt. Vi vill att Vita Bandet ska få vara en plats där den hjälpsökande får uppleva ”organiserad moderskärlek”, den ovillkorliga omsorg som varit ledstjärnan för Vita Bandets verksamhet från första början.

Vita Bandet kommer att delta i Kyrkodagarna i Jyväskylä 17–19.5.2019. Förbundet är med och utformar programmet och presenterar sin verksamhet på Kyrkotorget. I samarbete med Finlands kyrkomusikförbund ordnar Vita Bandet under Kyrkodagarna en workshop med temat ”Musik skapar en mötesplats inom vårdinrättningar”. Under seminariet konkretiseras hur möjligheter till meningsfulla möten kan skapas på vårdinrättningar med hjälp av musik. Sådana musikfyllda möten kan skapas bland annat av kyrkans medarbetare och frivilligarbetare. Workshopen äger rum 18.5 kl. 12–13 i Jyväskylä stadskyrka.

Under workshopen presenteras med hjälp av konkreta exempel och aktiviteter i grupp olika metoder för att öka mängden musikverksamhet inom vården. Vita Bandet företräds vid workshopen av musikterapeuten Taru Koivisto (MuM), som inom ramen för vår verksamhet ordnat musikterapi bland annat på vårdboenden för personer med missbruksproblematik. Från Finlands kyrkomusikförbund medverkar verksamhetschef Jonna Aakkula, och från Kemijärven seurakunta frivilligarbetaren Seppo Marttinen och kantorn Anni Pätsi (MuM).

Vi kommer 17–18.5 att presentera vår verksamhet på Kyrkotorget, som ordnas under Kyrkodagarna. Kom gärna och tala med oss om ni är där!

Vita Bandets mest centrala verksamhetsformer har i år liksom tidigare varit arbete med familjer, individuella samtal med behövande, terapeutiska gruppaktiviteter, seminarier, arbete med invandrare och upprätthållandet av studenthemmet i Helsingfors.

Förbundets tidning Valkonauha fyller 110 år i år. Vi är tacksamma för de många artiklar församlingarnas anställda och frivilligarbetare bidragit med under årens lopp. Tack vare detta innehåll har tidningen kunnat vara mångsidig och av hög kvalitet. Tidningen finns att läsa elektroniskt på vår webbplats www.suomenvalkonauhaliitto.fi. Kontakta oss gärna om ni vill att vi skickar ett provnummer av papperstidningen per post!

Vi vore tacksamma om ni kunde ha vår verksamhet som böneämne eller kollektändamål under Vita Bandets internationella bönedag 22.9. Medlemmar i våra lokalföreningar ställer gärna upp på olika sätt under söndagens gudstjänst, till exempel som textläsare eller uppbärare av kollekt, och de gör gärna i ordning kyrkkaffet den dagen.

Du kan också kontakta förbundets kansli för mer information och kontaktuppgifter till lokalföreningen i ditt område: tel. 09-1351 268 eller e-post till antingen irja [dot] eskelinen [a] suomenvalkonauhaliitto [dot] fi

Vita Bandet i ditt område kommer att kontakta er församling för att erbjuda sig att medverka vid högmässan.

Förbundet Vita Bandet i Finland har nio lokalföreningar: Helsingfors, Helsingforsregionen, Kuopio, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Uleåborg, Villmanstrand, Åbo

Vi bifogar ett förslag till predikan för bönedagen. Texten är skriven av Irja Eskelinen, pastor och generalsekreterare. Mer information om Vita Bandet både internationellt och i Finland finns på vår webbplats.

Vita Bandets 41:a världskongress kommer att äga rum i Helsingfors 10–15.7.2019, och Förbundet Vita Bandet i Finland är därmed värd för evenemanget. Programmet för kongressen finns att läsa på vår webbplats. Det är möjligt att vara med på kongressen som dagdeltagare. Information om deltagaravgifter och andra praktiska detaljer finns likaså online. Välkommen med!

Förbön och kollekt för Vita Bandet

Vi vill tacka alla församlingar som bett för oss och ägnat vår verksamhet kollekter under tidigare år. Det har varit styrkande för oss att veta att så många ber för vårt arbete och vill bidra till det!

Lyft gärna fram oss i församlingens förbön och som kollektändamål.

Vår verksamhet kan presenteras på följande sätt under kungörelserna:

Förbundet Vita Bandet i Finland grundades 1905 för att hjälpa dem som på den tiden hade den svagaste positionen i samhället, det vill säga kvinnor och barn. Vita Bandet arbetar med personer som lider av alkohol- och drogberoende, mental ohälsa, ensamhet och andra problem. Till förbundet hör nio lokalföreningar runt om i landet. Till de mest centrala verksamhetsformerna hör arbete med familjer, arbete med enskilda personer och grupper som löper risk för marginalisering samt riksomfattande seminarieverksamhet. Förbundet upprätthåller ett studenthem för kvinnliga studerande i Helsingfors och ger ut tidningen Valkonauha. Vita Bandets verksamhet bygger på den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”

Med vänlig hälsning från Vita Bandet 1.4.2019

Vi stämmer in i denna bön av Nathan Söderblom:

”Herre, vår beskyddare, hjälp oss att sträva efter fred i världen. Se i nåd till alla ängsliga och ensamma, sjuka och döende. Ta skyddslösa i din vård. Omslut fattiga och betryckta med ditt beskydd. Uppväck barmhärtighet och förmåga att hjälpa. Tänd helig iver för rätt och sanning. Utsläck hat och bryt ner murar mellan människor. Uppfyll med din Ande kyrkan i vårt land och hela kristenheten på jorden. Och samla oss med tiden i din eviga frid.”

 

VITA BANDETS INTERNATIONELLA BÖNEDAG 22.9.2019

15:e söndagen efter pingst, Tacksamhet

Predikotext utifrån Luk.17:11–19

 

Under sin vandring mot Jerusalem följde han gränsen mellan Samarien och Galileen. När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd och ropade: ”Jesus, mästare, förbarma dig över oss!” Då sade han till dem: ”Gå och visa upp er för prästerna!” Och medan de var på väg dit blev de rena. En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. Jesus frågade: ”Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?” Och han sade till mannen: ”Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.”

Under sin vandring i gränsområdet mellan Galileen och Samarien möter Jesus tio spetälska. Men vad var egentligen denna fruktade sjukdom som föranledde isolering från samhället? Spetälska var ett allmänt begrepp för ett flertal numera separat klassificerade sjukdomar, av vilka vissa är smittsamma medan andra inte är det. Gemensamt för sjukdomarna var i detta fall att de kom till uttryck på huden. I Nya testamentet används det grekiska ordet lepra i detta sammanhang, ett ord som numera står för en av de många sjukdomarna. Lepra har förekommit även i Finland. Den mest kända leprakolonin fanns på Själö, en ö i Åbolands skärgård mellan Rimito och Nagu. Kolonin grundades på 1600-talet. Patienterna skulle ha med sig antingen en likkista eller trä att bygga en sådan av, för man visste att det inte fanns någon återvändo från ön. Leprasjukhuset stängdes 1785 när den sista patienten dött. Sjukdomen var skrämmande eftersom det inte fanns någon botande behandling, och det var först på 1900-talet som man kunde bota sjukdomen med antibiotika.

Numera förekommer lepra främst i tropiska områden, där tio miljoner personer beräknas ha sjukdomen. Förutfattade meningar och bristen på läkemedel utgör fortfarande hinder för att befria u-länderna från lepra. Personer med sjukdomen utsätts ofta för diskriminering och utesluts ur sitt sociala sammanhang. Världshälsoorganisationen (WHO) delar ut läkemedel mot lepra gratis, och den finska Lepramissionen deltar i arbetet för att hjälpa personer som insjuknat runt om i världen.

De spetälska i Lukas text är ett exempel på hur människor kan förenas över etniska och nationella gränser om de mött en gemensam tung motgång. Under Jesu tid förelåg en klyfta, ja, ett regelrätt förakt, mellan judar och samarier. Invånarna i Judéen och Samarien hade vissa gemensamma förfäder och läste delvis samma heliga skrifter, men judarna ansåg samarierna vara hedningar. Fiendskapen mellan judar och samarier härrörde från den babyloniska fångenskapen (587–539 f.Kr.).

Vi ställs inför en grupp sjuka människor som ingen vill ha att göra med. De förenas av samma plåga, och i ett sådant läge var det ingen skillnad mellan jude och samarier eftersom alla betraktades som orena. De var jämlikar i sin värdelöshet och nöd. Liknande situationer uppstår än idag då olyckan förenar människor och får dem att tillsammans vända sig till Gud för att få hjälp.

En annan lärdom framgår av den senare delen av texten. Jesus botade med sitt ord alla tio spetälska, men bara en av dem återvände för att tacka honom när allt plötsligt blivit bra, sjukdomen botats och livet äntligen såg ljusare ut. I texten noteras dessutom att den tacksamme mannen var samarier, medlem av en ringaktad folkgrupp, medan de nio otacksamma förmodligen var judar, tillhörande Guds utvalda folk. Vi kan lätt känna igen hur vi människor ofta, när vi väl fått det vi velat ha, går vår väg utan att säga tack.

Tacket glöms ofta bort, vilket kan drabba vårt förhållande till våra föräldrar, vårt förhållande till dem som stått oss nära under livets gång, och vårt förhållande till Gud. Otacksamheten stör också organisationers verksamhet. Vi glömmer att tacka samarbetspartner och personer som genom lagstiftning och praktiska insatser möjliggör vårt arbete. Vi har friheten att arbeta tillsammans och ägna oss åt föreningsliv, och dessutom erbjuds vi många former av hjälp och stöd. Varför är vi då inte tacksamma? Ensamma skulle vi inte kunna få mycket till stånd. Vi behöver inte vara stålkvinnor eller stålmän för att kunna vara varandras nästa. Misslyckanden i sig skiljer oss inte från den medkänsla Gud visat eller den gemenskap vi har med våra medmänniskor, men otacksamhet kan ödelägga allt. Från medkänslan växer tacksamheten, gemenskapen och upplevelsen av nåd fram. Upplevelsen av den nåd Gud ger oss som en gåva.

Inom Vita Bandets verksamhet kan vi ibland se att bitterhet ofta föds av en brist på tacksamhet. Att vara bitter kan bli en livsstil som man blir så van vid att man inte lägger märke till hur destruktiv den är. Ibland ältar vi det som hänt och kan inte släppa de händelser som sått bitterhetens frön i vår åker. I nattvarden, som instiftades av Jesus, får vi ett alternativ. Vi erbjuds ett val mellan bitterhet och tacksamhet. Nattvarden, eukaristin, innebär, som det grekiska ordet antyder, tacksägelse. Känslan av att få fira nattvard tillsammans med andra ofullständiga och svaga medmänniskor föder tacksamhet. I nattvarden får livet levas och upplevas som en gåva för vilken man kan vara tacksam.

Att leva i tacksamhet innebär inte att man bortser från sorg och förluster. Livets skörhet är nära sammanknuten med att livet också är vackert och unikt. Till skillnad från ett otacksamt hjärta och sinne är det tacksamma sinnet berett att bekänna vår delaktighet i världens ondska och villigt att ta emot Guds nåd. Det ångerfulla hjärtat är som en välplöjd grogrund för förlåtelse, medkänsla och tacksamhet.

Följande text, som finns på ett broderat tyg, talar om tacksamhet:

Välsigna, Fader, vårt hem, så att vi uppskattar brödet innan det tar slut, finner varandra innan vi skiljs åt och trivs med varandra sådana vi är så länge vår tid varar.

IRJA ESKELINEN